Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Monarki och Konnngamagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig framställt något fullständigt system, utan
blott framkastat betydelsefulla ord och vinkar;
men af dessa visar sig, att grundtanken, idealet
för hans s amhällsåsigt var en konungamagt,
liknande fad rens eller husbondens öfver barn och
tjenare; ett samhällsskick, enligt hvilket konungen
ensam representerade staten och ensam afgjorde
dess öden. Derföre såg man Geijer 1818
framlägga ett slags försvar för Ludvig den fjortondes
bekanta sats: »staten år jag»;*) och 1829 påstå,
att i Sverge hade regeringens gerningar aldrig
upphört eller kunde upphöra att vara
konungens; **) — och 1840, att en statsmagt hade,
sedan konungamagten hos oss stadgades, folket
aldrig varit utan genom sin konung;***) —och
1834 att svenska folkets historia år dess
konungars. f) Ur dessa, till en del sanningsvidriga
försatser, sammanlaggda med gäckerierna öfver
den konstitutionella samhällsformen, (se här ofvan
sid. 35), låter helt naturligen draga sig den
ul-traistiska slutsatsen, att de statsförbättringar, som
behöfvas, bör svenska folket vänta af och genom
konungarna, icke genom sig sjelft, icke genom
sjelfetyrelse, icke på det parlamentariska
regeringssättets väg. Geijer erkände väl stundom
faran af oinskränkt regeringsmagt; men ogillade
*) S. st. 1. 1. s. 100, 171.
**) Carl Johan och svenskarna 4. s. 331.
***) Geijers saml. skrifter 1. 6. s. 257.
f) S. st. 2. 3. s. 393. Jfr ock I. 7. s. 243.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
