Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Monarki och Konnngamagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fräike «tan mellaastående klasser blifver snart en
turkisk despotstäat. De lägsta samhällslagren hafva
nämligen: aldrig kunnat, och skola1 aldrig kunna
mot’ enväldet bevaka sina och’ statens
konstitutionella rättigheter; sådant har alltid skett genom
aristokratiska eller medelklasser. En
patriarka-lisk, kungligt suverän samhällsåsigt kan- således
för sistnämnde mellanstående samhällsklasser icke
hysa några sympatier, utan måste protestera mot
åleras verksamhet i statsförfattningen. Mycket
tänkvärd är ock följande Geijers sats: hvwrje magt, som
icke wr en endas, blir till sin natur aristokratisk.*)
Dessa ord i Geijers mun innehålla en
utomordentligt stark rekommendation för monarkismen,
för autokratien, och en lika stark varning mot
de konstitutionella grundsatserna. Den är ett
till de lägre folkklasserna littaladt: Gifven akt!
om ej magten anförtros åt en enda, åt
monarken, så tillfaller den aristokratien. Att samma
magt kan jemnvägande delas mellan regenten,
aristokratien och demokratien, denna det
konstitutionella samhällets grundsats, blef af Geijer
förlöjligad **) och förnekad, detta sednare ej blott
i teorien, utan ock i lärans praktik, i historien.
Att svenska adeln stundom välmenande och
välgörande skyddat friheten och hejdat
konunga-magtens missbruk; att samma adel var länge det
*) S. st. *. 5. s. 188.
**) Se Geijers sid. 35 anförda ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
