Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Om Stånds-representation i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trycka de nödvändiga former, i hvilka statens
totala idé reflekterar sig; och strax derpå: i
stånden är staten representerad och i hvarje stånd
på ett eget nödvändigt sätt, enligt de gifna
bestämningarna. *) Han förespådde till och med,
att i Frankrike skulle erfarenheten gifva vigt åt
deras tänkesätt, som ville lägga
stånds-qvalijika-tionen till grund för representationen. **)
Atter-bom yttrade sig flere gånger öfver samma ämne;
men hans ord derom voro för det mesta blotta
återljud af Geijers. ###)
Ännu 1834 vidhöll Geijer ofvannämnde åsigter
oförändrade. Med uttryck af bifall anförde han
deras ord, som betraktade franska deputerade
kammaren som en formlös massa af individer; emedan
den icke föreställde annat än en majoritet af sådana
valmän, som betalade en viss summa i skatter.
I afseende på Sverge skref han på samma gång:
min välbetänkta öfvertygelse är, att tidens problem
att rekonstruera staten är och blir problemet att
rekonstruera stånden. Och Sverges män må
besinna, om rätta medlet dertill är att förstöra
dem. f) Dessa ord må utgöra öfvergången till
partiets läror om
*) S. st s. 151), 160. Jfr s. 179, 184.
*♦) S. st s. 186.
***) Sv. Litt. Tidu. 1835, s. 584. Jfr 1820, s. 812.
Siare och Skalder 5. 71.
f) Sv. Litt. Tidn. 1834, s. 451—453.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
