Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Folkskola, folkupplysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sala-ultraismen lyckades verkligen att till en tid
qväfva nämnde litteratur, tills den under de
sed-nare årtiotalen omigen tagit fart genom Läsning
för folket, Berlins naturlära och en mängd
skrifter i samma rigtning.
Hos de årligt menande hvilade hela denna
obskurantism på ett missförstånd af tidens
företeelser. Man såg, att den upplysning, franska
rationalismen utbredde, hade föranledt gudlöshet,
uppror och anarki. Ultraisterna trodde detta
blifva följden af all slags upplysning. Man
betänkte ej, att det kunde finnas en sådan, som
hvilade på religiös grund; — betänkte ej, att det
är en falsk, och icke en half upplysning, som
skadar; — betänkte ej den svåra förebråelse, som
rigtas mot religionen sjelf, då man påstår, att
religiositet ej kan bestå bredvid så kallad
half-bildning; — betänkte ej, att man på sådant sätt
dömde till irreligiositet den stora skara*
handt-verkare, näringsidkare, lägre ämbetsmän m. fl.,
hvilken icke hinner tillegna sig någon verklig
lärdom, utan stannar på den s. k.
halfupplys-ningens trappsteg. År 1811 antog Geijer med
afseende på kunskaperna det gamla ordspråket:
drick djupt, eller smaka icke. Näppeligen kan
det ega någon annan betydelse än den: studera
icke, ty då kan du ej tro; men studerar du, så
gör det så grundligt, att du, fast sjelf fritänkare,
inser nödvändigheten af att låtsa hylla den tro,
som är nödvändig för att hålla massorna i
ord-f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
