Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Folkskola, folkupplysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gonrodnaden är sämre än mörkret; detta
naturligtvis till stor glädje för hierarkien och för
ultraismen, hvilka söka afböja all folkets andliga
eller verldsliga sjelfstyrelse och allt, som kan
leda derhän eller gifva skicklighet och lust dertill,
således först och främst det ökade
kunskaps-måttet. *) Det var i Geijers skrift om Falsk och
sann upplysning år 1811, som denna
obskuran-tism uppenbarade sig först, och med mesta snille;
derför ock med största inverkan på allmänna
tänkesättet.
Men den rönte ock häftigt motstånd af
rationalismen, af allmänhetens rättskänsla, af de
liberala tidningarna samt af några uppträdande
skriftställare. Författaren beder sina läsare
ursäkta, att han i fråga om den pedagogiska
polemiken anför ett och annat rörande sin egen
verksamhet; men detta har svårligen kunnat undvikas;
emedan han var en bland dem, som härutinnan
bestämdast uppträdde mot Geijer och till försvar
för folkets upplysning och för de lärda skolornas
reform. Angående sednare ämne längre fram.
Om folkskolorna anmärkte Fryxell, **) att oviljan
mot dessa läroanstalter och mot den s. k.
upplysningen kom deraf, att ultraismen icke ville veta
af någon annan sådan än deu fransyska
materialismens; men att det fanns en annan, somhvilade
*) Jfr 4. 42, ,43.
**) Försök att närmare bestämma frågorna om
under-▼isnings-verkens reform, af And. Fryxell, tr. 1832, s. 6—9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
