- Project Runeberg -  Bidrag till Sverges Litteratur-Historia / Sjette häftet : Geijer. Uppsala-ultraismen /
84

(1860-1862) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Undervisningens gemensamhet och läroämnenas inbördes ordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undervisnings-verken skref han ytterligare tföh
1829 följande ord:*) skolans medborgerliga enhet
låter karakterisera sig ej endast genom enheten
i metod, utan äfven genom den blotta yttre
enheten i rummet. Att systemet ej lägger ringa
vigt på denna ytans enhet skönjes deraf att det
verkligen går ut på att undanslå väggarna i
våra skolor, såsom skråskilnader mellan unga
medborgare. För att få en ännu åskådligare bild
af sin medborgerliga enhet borde egentligen
samte-liga undervisas i samma rum, under det
gemerv-samma taket af den stora national-skolan. **)
Geijers år 1829 uttalade slutdom öfver de före*-

*) S. st. s. 260.

**) Men efter affallet 1838 upptog och bekände han
äfven härutinnan alldeles samma åsigt om skolans
medborgerliga enhet, eller om skiljeväggarnas borttagande,
som han förut eller 1829 bekämpat. Orden voro följande.*)
Det är öfver 20 år sedan jag först begynte tänka och
yttra mig rörande uppfostrings-verket. Vid nogare
efterseende har jag hakat upp hela mitt förråd af
argumenter i det ämnet på en enda spik — skilnaden
emellan en så kallad offentlig klass och en näringsklass —
och en deraf deducerad skilnad mellan publik
uppfostran, som bör vara statsbestyr, och privat
uppfostran, som bör förblifva enskildt bestyr. — Spiken,
misstänker jag, lärer vara slagen i en öfverflödig vägg;

–— en skiljevägg, som ingenting skiljer. För min

del förmenar jag således ofötyripligen, att, om man helt
sakta bortflyitade väggen, derigenom ingen olägenhet
uppstode, utan tvärtom ömsesidig fördel.

*) Geijers saml. skrifter 1. 8. s. 161.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:43:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afbtsvlihi/6/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free