Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Serskiida eller privilegierade domstolar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter personen, subjektet, eller efter ämnet,
objektet. Richerts åsigt, att ordna dem efter
rummet, efter distriktet, ogillade Geijer med följande
ord: han (Richert) hyUar en falsk och abstrakt
enhets idé,–nämligen domstolarnas allmänna
domsrätt endast i den mening, att de skulle
aU-männeligen dömma inom ett visst territorium.
Den enhet, till hvilken han här uppsvingat sig,
är således territorial-enheten.–— Regeln
är ej tagen ur sakens natur, utan af en yttre
accidentel enhet, enheten i rummet. Men att
abstrahera något sådant yttre af saken och utge
det för sakens regel, hvarefter det väsentliga af
saken skall tvingas, det är att hylla en abstrakt
och med detsamma falsk enhets-idé, herr
anmär-kare.*) Strax efteråt tillädes: Hvar sak för sig,
vore recensentens (Geijers) valspråk. Hvar yta,
hvart territorium för sig synes vara anmärkarens;
(Richerts) vore de inom detta territorium
sammanställda saker än så olika, de måste dock böja
sig under den allsmägtiga ytans enhet. Man
måste erkänna, att det är en sublim konception,
som smakar af det idealiska och ger själen
oändlig näring, detta ytans absoluta
identitets-systeml — Också är det detta, som mest behagar
en älskare af enhet, ord/ning, konseqvens, — vida
mer än den gråliga filosofi,, som drifves vid
akademien. **) För tilliallct gick Geijer med seger
s7 st. s. 42.
**) S. st. s. 5*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
