Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Allmänna anmärkningar om Uppsala-ultraismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lära mer än frukta Gud och ära konungen o. s. ▼.*)
Till yttermera visso sökte man 3:0 inbilla sig
och andra, att kunskapernas och upplysningens
’allmännare spridning var psykiskt omöjlig.
Der-hän syftade lärorna, att för vetenskaplig bildning
fordrades som oundgängligt villkor en åt blott
några fä gifven förmåga af absolut eller
intellek-tuel åskådning, en förmåga att uppfatta äfven de
öfversinnliga föremålen; — att de, som saknade (
denna förmåga och hade blott sitt sunda förnuft
att tillita, icke - kunde förvärfva något omdöme
öfver vetenskapliga ämnen,##) och således ej heller
borde eftersträfva det vetenskapliga ljuset, icke
söka tända »sin dank vid solen», utan i stillhet
»plöja sina åkrår och sälja sin peppar». ***)–
Så genomtänkt och följdrigtigt var ultraismens
bemödande att hålla massorna och äfven en stor
del af medelstånden i ett så djupt intellektuellt
mörker, att dessa samhällsklasser måste känna
sig alltid oförmögna och således aldrig frestade
till sjelfstyrelse; ja, att de skulle undfly ett ökadt
kunskapsmått, den så kallade halfbildningen,
såsom vådlig för deras karakter, deras förstånd,
deras gudsfruktan.
Till samma mål syftade ock flere ultraismens
religiösa lärosatser, t. ex. om två slags religioner,
en esoterisk för högre och kunnigare samhälls-
*) Se hvad om folkskolan blifvit i detta häfte anfördt.
**) Se *. s. 41—49. 4. s. 12.
***) Se *. s. 54—57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
