Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STRIDEN MELLAN UPPSALA-ULTRAISMEN OCH STOCKHOLMS-LIBERALISMEN - 1. Ultraismens stridskrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han ock till ultraismens medelpunkt, till Uppsala,
försonades med sina fordna litterära ovänner,
fosforisterna, sökte än fastare tillknyta bandet
mellan dem och regeringen, och blef, om vi så
få uttrycka oss, en slags hedersledamot i
der-varande politiska samfund; och sökte hindra hvarje
liberalismens försök att göra sig vid högskolan
gällande. Den utomordentligt stora magt, han
hade öfver sjelfva Geijer, ses tydligen af denne
sednares bref, hvilka ännu år 1838 förklarade
Järta för kanske den ende då lefvande svenske
statsmannen; detta »ende» t. o. m. kurisiveradt.*)
Också hördes många påstå, att, om icke Järta
1837 flyttat från Uppsala till Stockholm, skulle
det troligen hafva lyckats honom att förekomma
det straxt efteråt inträffade geijerska affallet. (?)
Vi hafva nu öfverskådat främsta ledet af
Geijers hjelptroppar, nämligen det i Uppsala
befintliga. Det andra, Stockholms-göterna, följde
honom till en tid, likväl icke så troget och så
långt, som fosforisterna. Vid 1823 års riksdag
eller sedermera såg man dock flere bland dem,
t. ex. Hartmansdorff, Lagerhielm och Lefrén
uppträda i konservativ strid mot ankarsvärdska
oppositionen. De liberala tidningarna klagade ock
öfver detta så kallade götiska riksdagsparti, **)
och öfver dess påstådda förbindelse med Uppsala-
*) Geijers saml. skrifter I. 8. s. 523, 525.
**) Iduna 11. s. 32. Jfr den tidens dagblad och
C rasenstolpes 1720, 1772, 1809, s. 290 och följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
