Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STRIDEN MELLAN UPPSALA-ULTRAISMEN OCH STOCKHOLMS-LIBERALISMEN - 3. Ultraismens motståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Uppsala; hvaijemnte verldsfreden gaf sinnena
ledighet och lockelse att tänka på ämnen,
rörande staternas inre förvaltning. Redan förut
hafva vi också uppräknat flere samtidiga
företeelser i utlandet, hvilka ©tvifvelaktigt bidrogo
till ofvannämnde rigtning i allmänna tänkesättet.
Den, som först begrep och begagnade
tidsförhållandet, var Johan Johansson, hvilken kort
förut lemnat Uppsala. Han fann före sig en
tidning, benämnd Anmärkaren, hvilken visserligen
gjorde invändningar mot en och annan åtgerd;
men med föga kraft och föga verkan, och utan
några större syften. Johansson förenade sig med
dess redaktion, och lyckades år 1819 att genom
bearbetning af det så kallade Wermdö-målet
väcka allmänhetens uppmärksamhet och vinna en
mängd prenumeranter. Härvid förda
underhandlingar mellan honom och redaktionen voro
lustbara nog, men höra till ett annat kapitel.
Emed-lertid ville Johansson få en egen tidning. Han
förenade sig derföre med Scheutz, räknemachinens
uppfinnare, och utgaf hösten 1819 bladet Argus;.
enligt hvad några trodde, men andra nekade,
med hemligt stöd af Schwerin. Det var
egentligen genom denna tidning, som den liberala
pressen i Sverge först uppträdde med mera
hållning och system. I kunskaper, plan och
beräkning stod den högre än alla sina företrädare, och
erhöll en förut i Sverge sällsynt afsättning,
stigande, som man sade, till 2,000| exemplar. I af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
