Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STRIDEN MELLAN UPPSALA-ULTRAISMEN OCH STOCKHOLMS-LIBERALISMEN - 4. Fälttågen mellan Stockholms-liberalismen och Uppsala-ultraismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en fader, én husfader. Ett dylikt samhällsskick,
i en stor stat dessutom alldeles omöjligt, leder
ovillkorligen till despotism, välgörande i välgörarens,
förstörande i tyrannens hand; men alltid till
despotism. Förebådande tecken till en dylik enkel
patri-arkalism, i stället för den tillförene drifna
sammansatta, böljade hos Geijer framskymta omkring
och efter 1830. Han uttalade nämligen sin
protest mot alla mellanmagter i svenska
författningen, sin sympati för det högsta och lägsta i
samhället, *) uttryck, hvilka syftade till absolut och
demokratisk jemnlikhet undersåtarne emellan. I
denna både liktidiga och likartade förändring
hos så väl Geijer som hos 1830-talets liberalism
torde man böra söka en bland orsakerna till den
sedermera dem emellan inträffade försoningen.
Huru Geijer sedermera tog steget ut och
förkastade grundsatserna af både stånds-representa-,
tion och bördsadel; och lärde, att svenska folket
aldrig varit en statsmagt, utan genom sin
konung m. m., derom är redan och blifver
framdeles än mera taladt.
Vi återvända till den politiska striden
omkring 1830. Från nämnde tid växte liberalismen
icke blott i utsträckning, utan ock i demokratiskt
djup; ty kort derefter böljade man från
Frankrike och England införa kartistiska, s:t
simoni-stiska, kommunistiska och andra radikala läror,
*) 6. s. 39—41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
