Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ultraismens fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde fortsättas längre än året 1839, och
innehöll egentligen blott konservatism. Ultraismens
läror hördes nästan aldrig mer, om ej i ett eller
annat stänkord från Atterboms, någon gång ock
från Geijers egen penna.
* I Stockholm hade den redan förut mistat
sitt anseende och öfvergått till konservatism.
De få, som derstädes nu mera gynnade
ultraismen, dolde sina tänkesätt, skrämda dels af
Geijers affall, dels af upploppen 1838 och 1840.
Huru i stället en konservativ tidning och opinion
bildade sig, teckningen deraf hör till nästa
tidehvarf.
Mycket brydsam blef regeringens belägenhet.
Om den förut tillåtit sig att under tystnadens
och kanske något än krafbigare bifall gynna ett
filosofiskt, ett politiskt lärosystem, hvars reaktionära
grundsatser den inom sig ogillade;*) så fick nu ett
dylikt uppförande sitt straff; nämligen då Geijer
flyttade ur och begynte nedrifva den byggnad,
hvilken han sjelf uppfört och i hvilken man just
med förlitande på hans ord och lockad af hans
exempel inflyttat. I häpenheten skyndade ock
en mängd personer ut från ultraismens hotade,
vacklande, och nu af byggmästaren sjelf utdömda
*) 1 flere fall hade dock Karl Johans regering bestämdt
afvikit från Uppsala-ultraismens läror. Den hade t. ex.
med anslag och gynnande förordningar sökt främja både
vexelundervisnings-metoden och folkskolorna, eharu båda
blifvit af Geijer och af hans fordna vänner ogillade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
