Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sålunda tadlade böckerna erhöllo nya
upplagor. Liberala partiet, den förståndigare delen
deraf, nödgades ock, enligt motpartiets exempel,
sansa, sig och öfVergifva åtskilliga bland de fordna
ytterligheterna. Också har, med få undantag,
den politiska striden i vårt fädernesland under
den sednare tiden hufvudsakligen icke varit
någon annan än den, som i alla fria stater blifvit
och kommer att blifva förd, nämligen mellan en
liberalism och en konservatism, som båda yrka
samhällets fortgång på förbättringarnas bana, men
skilja sig i afseende på sätt och skyndsamhet.
Naturligtvis låta dock emellanåt förnimma sig
stänkröster, å ena sidan af radikalism, och å den
andra, och mest efter 1848, af en reaktion, som
i synnerhet på det religiösa området närmat sig
den fordna ultraismen; ingendera dock med så
högspända fordringar, så högröstade talmän som
förut.
Knappast kan någonting bättre ådagalägga,
till hvilka öfverdrifiber liberalismen 1839 urartat,
än de af Lindeberg då utgifna Bidrag titt
Sverges historia. Vi vilja ej tala om det sätt,
hvarpå nämnde skrift, till fördel för sina satser,
vanställde vår äldre historia; utan blott anföra
ett par exempel ur dess behandling af samtidens.
Förledd af sin åtrå att nedsätta konung Karl
Johan och hans förtjenster, och att för sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
