Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligtvis togo parti för underordnade och mot
förmän; — Förmögenhets-aristokratien likaså till
följe dels af rikedomens missbruk, dels af det
sätt, hvarpå de fattigare klassernas afund och
egenkärlek uppkittlades. Massornas bifall,
namnet af frihetshjelte och menniskovän, stort antal
af läsare och prenumeranter, dessa fördelar kunna
ej vinnas lättare än genom angrepp mot högre
stående och bättre lottade samhällsklasser,
»aristokrater, prelater, byråkrater och
penninge-menniskor», samt genom smicker för de lägre,
de lägsta, de ojemnförligt folkrikaste
samhällslagren, och genom att beskrifva dessa sednare
såsom de, hos /hvilka förstånd, dygd och rättvisa
företrädesvis vore att finna, och af hvilka
der-före statens styrelse borde bero. Man dref
satsen så långt, att, när t ex. den förmögne
bonden och den trasige backstugusittaren eller
lös-drifvaren ställdes bredvid hvarandra, blefvo de
vanligtvis af novellisten tecknade, bonden som
egennyttig, orättvis, falsk, backstugusittaren som
ren, from och utan skuld till sin fattigdom, till
sina lidanden. Bet ena med det andra måste
genom smicker och osanningar förvilla de lägsta
samhällsklasserna och leda till absolut
demokrati. Dennas grundsats erhöll dessutom en
välkommen bekräftelse genom proklamerandet af
personlighetsprincipen, hvilket ord är blott ett
mera filosofiskt klingande namn, i stället för de
gamla: Egalité eller Jemnlikhet, hvilka sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
