Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvilken är månne den samhällsform, som
bäst främjar och betryggar den menskliga
friheten, den europeiska civilisationen?
Månne autokratien, despotismen? Vi tro
det ej. Nämnde styrelsesätt kan gifva enskildt
sjelfsvåld, ej sann frihet; yttre samhällsordning,
ej verklig civilisation. Denna sednare kan ej
finnas utan frihet att följa förnuftets föreskrifter.
Men hvarken det blinda eller upplysta enväldet
tillerkänner åt menniskoma rättigheten att i
vigtiga samhällsfrågor göra verksamt bruk af sitt
förnuft och af sin fria vilja; och Gud har dock
gifvit oss båda, och för att begagnas, ej
ned-gräfvas.
Månne regentens patriarkalism? Vi tro det
ej. Staternas former äro och hafva länge varit
alltför konstiga och invecklade, deras elementer
alltför utbildade och sjelfständiga, deras områden
alltför stora, deras innevånare alltför många, för
att kunna styras såsom en familj, ett enskildt
hushåll. Mot en konung, sopi, otroligt nog, hade
förmåga härtill, skola hundrade, ja tusende
misslyckas. Misslyckas i längden skola ock de nu
för tiden stundom gjorda försöken att genom
historiska läse- och läroböcker vanrykta
sjelf-styrelsens och beprisa autokratiens personer,
tide-hvarf och grundsatser, — försöken att lära
menigheterna omigen betrakta konungen som husbonde
eller fader, och sig sjelfva som hans husfolk,
. hans barn. Menskligheten har växt ifrån denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
