Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Jemnförelse mellan psalmböckerna af 1695 och 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•«stämmer med bibelns behandlingssätt af gam*
ma ämnen; och man har sett tidskiften a£ ganska
ensidig rigtning än åt ena än åt andra hållet.
Ännu är till exempel knappt en mansålder £&n
liden, sedan vår egen kyrka var stadd på en sådan
i begynnelsen än svårare irrfärd. Det var nämligen
omkring 1770 och 1780-talet, då kristendomen hade
inom de högre samhällsklasserna förlorat nästan alk
anseende; — en tid, då förakt för bön och guds*
tjenst hörde till goda tonen; — en tid, då
natur-dyrkaren Thorild förklarade det vava allmänt
launnigt, att vettigt folk skydde kyrkorna; oéh att
dessa icke kunde intressera det allmänna vetUt.
Första återgången till något bättre skedde genom
Lehnberg. Han upptog det moraliska elementet
i kristendomen och framhöll det med prakten af
sin vältalighet och värman af sin känsla. Så bragta
han till ära åtminstone den sidan af kristendomen
och lyckades att med dess framhållande ånyo iyUa
kyrkorna. Men hans samtid mottog, visserligen
icke i stadgad lag, men i personlig verksamhet
sin förnämsta rigtning af det då rådande
firanr-syska fritänkeriet. Allmänna tänkesättet ville
derföre aldrig höra talas om tron, utan endast
Om gemingarna; och . denna åsigt blef af stort
inflytande på dåtidens predikaöter och predik-,
ningar. Mot en dylik ensidighet uppstod 1810
-«-1820 en häftig reaktion, som yrkade ocks& p&t
läran om tron och försoningen. Hvarje återgång
från des. ena ytterligheten öfverapringer l&tt, titt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
