Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Jemnförelse mellan psalmböckerna af 1695 och 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtidens utmärktaste män, en Franzén, Geijer,
Rogberg, Ödmann m. fl., det understöd, som den
ena sanna storheten aldrig vägrar den andra. Så
bildades tidehvarfvet från 1820—1840, ett bland
de utmärktare, Sverges historia kan uppte i
afseende på kyrklig frid, värma och \jus, och i
synnerhet märkbart och herrligt, då man jemnför
det med nyss förut tillryggalaggda tiderymd.
Men nu! nu hör man den store mannen
nedsättas, ja förkastas. Man påstår, att hans
predikningar och psalmer sakna kristendom och
renlärighet; och det till den grad, att man
af-råder från deras läsande och begagnande. Nu
på 1850-talet påstår man, att Wallins arbeten
lida af neologi, och att de icke drifva läran om
tron och Kristi tillfyllestgörande förtjenst med
den ifver och den krait, som en kärnfrisk
luthersk ortodoxi fordrar. Slika beskyllningar
klinga eget nog i deras öron, hvilka minnas,
huru samme Wallin, då han bekämpade
fransyska fritänkeriet, blef omkring 1817 af en stor
och talrik opinion beskylld för obskurantism,
jesuitism och ett reaktionärt återgående till fordna
tiders krassa, ultra-ortodoxa åsigter af tron och
försoningsläran. Så har han blifvit af båda
ytterligheterna förkättrad, och detta torde vara hans
ära. Men ehvad man ock mot honom inviindt
och äfven kan invända; få hafva dock utöfvat,
och få komma att utöfva ett så stort, ett så
välgörande inflytande på svenska församlingen. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
