Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andres plågoris” (som det står i en gammal psalm)
— och der sådant föröfvas, der år helvete, det må
nu vara på denna eller andra sidan grafven, — det
tillkommande år blott en fortsättning af hvad som
får börjats, dock med den skillnad^ att hlandningen
af godt och ondt, som här allestädes förmärkes, der
upphör, och blott det, som här tagit öfverhand, der,
efter denna riktning fortgår i evigt stigande, om det
$r godt, samt lika evigt sjunkande, om det är ondt.
Häraf kunna vi shita, att lifvet i tiden är en skola,
hvaruti vi måste öfva det, som uti ett evigt
tillkommande skall bilda vår lott och i oändlighet fortgä.
Äre vi nu ense om hvad ofvanföre blifvit saarlt
i anledning af frågan om: ”hvad Kärlek är,” sä
veta vi att den, i sitt väsende, är en emanation från
Gudomen; i sin uppenbarelse: en kraft som stråf
var att lycklig göra och öfverlemna allt sitt ät den
Ulskade; i sitt ändamål: vår lycksalighet!
Detta år nu vår tro öm sann kärlek; men vi
hafva icke mer än till hälften uppgifvit dess
beskaffenhet, då vi förbigått att nämna dess oskiljaktiga del:
visheten, som med den måste, för bådas
fullkomlighet, stå i full jemnvigt och med den vara ett• De
åro för hvarandra lika nödvändiga som [ljusets och
värmans förening i solens välgörande verkningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
