Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
dock, heldre mi jag tacksamt mirtnas denna tfdT «h
föra frukter deifcf med mig hvart jag går, ån klaga
öCver des» slut. Jag bekänner, att jag under
densamma mera &n någonsin förut lärt mig alt lägga större
vigt och mindre bekymmer vid lifvels vexlingar; vigtT
genom att alltid tänka mig det i ett närmare
sammanhang med det högre, tillkommande; men att
bortjaga bekymreA i anseende till det förgängliga, och till
sådant, hvarom man genom mycken erfarenhet kan
hoppas oeh tro att, såsom Prosten säger, allt svårt,
hvaruti ingen ond menniskovilja har del, styre» af
den eviga kärleken till godo.”
”Mina goda syskon,” tilläde Öfverstinnan,” en
sådan tanke har flera gånger föresväfvat mig, men den
har drifvits tillbaka af föreställningen om svårigheter*
Nu måste jag dock fram med den, ifall något hopp
skulle kunna minska afekedets tyngd. Skalle Ni väl
hafva lust och mod att tillbritiga nästa Julhelg hös
mig — att resa den långa vägen, och utfeätta eder för
den strängare k&ld, taitia berg och skogar hafva att
bjud* på? jag skulle deremot kunna lofva eder
slädföre, som vi den tiden sällan sakna. Ni ha aldrig
varit hos mig om vintern — och nu hafva Ni intet
sä smått småfolk, att icke den minsta kan vara medP9
”Hvad säger min gnraroa härom?” frågade T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
