Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nNu först, efter hemkomsten måndag safton,
har jag läst och begrundat den brefpacke9 som
ankommit i Söndags och låg mig här till mötes.
Du bad mig resa in till H. och jag var ju redan
der då ditt bref kom. Det ville sig väl. Nog
kunde jag hafva skäl till en ny resa9 men det är
mig omöjligt, att komma ifrån nu. Vire den
nöd-väjidig9 skulle den dock ske, så snart som möjligt
— var der om säker. Jag skall ej hvila, dä det
behöfs vaka. Tro mig9 jag tager saken varmt9 då
jag vet, att min väns välfärd derpå hvilar. Men
hvad kan jag? Det jag: kan, med Guds hjelp9
skall ej uteblifva! Jag minnes9 känner varmt9 hvad
du för mig varit9 huru många trötta fjät du för
mig gått9 huru många sömnlösa nätter9 du för mig
haft9 huru många bittra tårar9 du för mig gråtit9
huru många varma böner du för mig utgjutit9
huru — Nej, jag kan icke utsäga det allt,
kan aldrig gälda dig det9 vill ej ens tänka på,
att jag det skulle kunna; ty min skuld till dig är
oändlig: till Dig? ja, eller till Honom, som
sände dig med nåd och kraft att taga min själ ur
helvetet. Besinna vän, om jag vill bistå dig nu
med min ringa förmåga, om jag vill gifva dig af
mitt ringa förråd det bästa jag hafver! Felar
jag, brister jag häruti, så är det af oförstånd,
dunkelhet; men ej af känsla, vilja. — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
