Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket vill säga detsamma, så kommer jag till
Nordanström på Nyårsbesök år 1846; sedan jag öfver
jalen skött mina får”.
”Topp”, sade öfverstinnan, ”jag vet att ett löfte
här är att lita på”.
”Ja — ja; som sagdt är, om Gud vill, och det
tänker jag”, yttrade Prosten med glad säkerhet. ”Jag
är väl då något mera grå i hnfvadet”, tilläde han,
”men ämnar vara ung och frisk till sinnet, så länge
jag här lefver och sedan allt framgent. Jag tillstår
uppriktigt, alt jag vill icke dö på lång tid änna, ty
evigheten räcker (Gud vare lof så visst!) nog till;
men här har jag ännu så mycket ogjordt och hoppas
få lefva tills jag hunnit uträtta allt hvad Herren af
mig fordrar, hvilket ock beror på Hans hjelp. Men
skulle Han ock kalla mig hädan, innan jag hunnit
med den nämnda resan, så råkas vi dock slutligen,
ty — såsom den christelige Strauss låter en af det
andra århundradets nychristna säga i en lilen
berättelse från den tiden: ”Herrans lärjungar se
hvarandra aldrig för sista gången”.”
”Men om jag får följa med till Nordanström på
nyåret 1846”, sade nu Prostinnnan, ”så blir det
troligen då vår Annas tur att vara hemma och se om
hoset; skulle icke der för Anna kunna resa med nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
