Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfvenså beror af en bestämd och nödvändig riktning
af dess egen inre kraft, sä skall man nödgas
medgif-va, att ock detta väsende står under en lag. Det
sanna, fulla menskliga väsendet uppenbarar sig blott
i glädjen. I denna ensam uppgår för oss det
egentligt menskliga lifvet. Efter giädje, såsom efter sitt
lifs lif, sträfvar oupphörligt så väl barnets sora den
mognade menniskans hjerta. Än är det lek, än
kärlek, än insigt, än m^kt, än egendom, hvarigenom vi
söka vinna glädje och underhålla vårt lifs låga. Icke
uti sjelfva dessa föremål, utan i den glädje de skänka
oss, ligger, om vi rått besinna det, vårt egentliga
syfte. Men blott då vårt sinne blir fritt, upptändes
glädjen derstädes, och dessa föremål kunna endast så
vidt fröjda oss, som de befria sinnet från ett eller
annat band, som tryckte det. Den man, för hvilken
vetenskapen, äfvensom den, för hvilken makt och
välde åro det högsta, hinna båda, på olika vägar, Ull
samma mål; ty vetenskapen äroinskrånkt kunskap,
likasom makt oinskränkt verksamhet. I bågge fallen
år känslan af inre frihet mödans frukt. Så kan då
menniskan endast genom frihetens område intränga
nU glädjens. Ar det nu en naturens inrättning, att
vi sträfva efter glädje, så måste det ock vara, en
så-dap, det vill säga lag, att vi sträfva efter inre frihet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
