Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetsamhet att vinna. De hade ärft sia fars redbara
tänkesäU och derigenom vunno de ipenniskors v&U
vMja. De två Wdsta kom ro o ock tidigt ut att förvärfva
sitt bröd. Då jag sade dig att en af mina söner var
i Annerika, önskade da veta hvarföre han lemnade
både hem och fädernesland, för att söka sin bergnixtg
i en annan veridsdel. Det var ingen ledsam orsak
som förmådde honom dertill, utan ett oöfver vin ner ligt
begär att komma ut i verlden. Jag Sökte på allt sätt
afråda ho&om derifråo; jag föreställde honom alla
svårigheter som knnde möta honom; men fick till svar:
allt detta bar jag väntat mig.” Och som jag ej hade
något att bjuda mina barn, annat än den innerligaste
kärlek, bar jag tagit det beslut^ att låta dem sjelfva
välja sina lefnadsyrken. Mina vänner sökte ock att
afråda honom och bjödo honom platser, der han kande
få både sysselsättning oeh bergning — men allt
för-gäfves. Som barn var han mycket liflig och god,
men envis. Det syntes som han från början var
ämnad föräfveatyr, ty då han var omkring sju år, gick
han och lekte med en jemnårig af sina grannbarp och
byggde dammar i en bäck, éj långt från hemmet.
Det blef afton och barnen återkommo ej. Jag
trodde att de hade så 6tort nöje af sin sysselsättning,
att de hade «glömt tiden. Jag skickade slutligen
m DtU H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
