Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AE VORE
<den lilla minsta" —£om hon inom famil-
jen ofta benämdes.
Birger var obeveklig, han var redan ute
igen på bärnadståg med Julius Cesar och
hörde ingerting af hvad som pratades om-
kring honom. |
Birger var den lycklige ezaren till en li- 1,
ten antik guldklocka, som hade tillhört hans
mormor och på hennes: dödsbädd blifvit
skänkt med varm hand åt den lille, dock
med förbehåll att ej få bärs den förrän ef-
ter fyllda tio är. Den var nu borta som
pant för ett lån. Då fadren begärde det
lilla uret af sonen och för honom yppade
dess bestämmelse, brast säkert en af de
få strängar, som ännu qvarhöllo honom vid
lifvet.
Sedan barnen somnat, arbetade modren
ännu några timmar af natten, för att så
småningom åt den käre sonen återköpa
hans egendom, den för henne särskildt så
dyrbara familjeklenodei.
Ack, hur ofta hade hon icke som barn,
under lifvets solskensdagar, beundrat hju-
let på den lilla vat:enqvarnen; emaljerad
på urtaflan, och förvådats öfver dess regel-
messiga rullande, medan yattenkaskaden
tycktes gå åt möotsatt håll. – Kaskaden
hade nu stannat genom någon brist i me-
kaniken, men hjälet rullade som fordom,
då hon var öfvedycklig och yr, kringpassad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
