Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
==
Birger hade vetat att gömma sina silf-
vermynt i en ask under förstugutrappan,
så, att N:o. 2, N:o 3 etc. blefvo okända
skatter för hans omgifning.
Med hurtiga steg närmade han sig nu
sin ”myntverkstad”, såsom han för sig sjelf
kallade vedboden, alltid försigtigt spejande
om någon skulle upptäcka hans förehaf-
vande. Ingen hade sett honom, men icke
heller någon Ripa fanns i boden, vänligt
räckande honom en yxa, mindre tung än
den vanliga, och som bättre lämpade sig
för magisterfingrar.
”Ripa!” — ropade Birger halfhögt —
Ingen svarade.
Birger gick då till sin gamle väns kam-
mare, för att se om hans klocka missvisade
och om den punktliga gubben derför kom-
mit för sent första gången till de öfverens-
komna mötena.
Men, 0 fasa och förskräckelse! — der
låg Ripa utsträckt på sin säng, flämtande
men sanslös. De små barnavänliga ögonen,
annans så osynliga, stirrade vildt framåt
och ville nästan lemna sina hålor. — För-
färad springer Birger fram och med en rå-
dighet, sällsynt hos ett barn, stänker vat-
ten ur ett lerkrus på den gamles ansigte. —
Ack, han hade ju sett sin mor göra så åt
den döende fadren. |
Men nej, ingen förändring. — Utom sig
af ångest, uppgaf han nu ett rop, som träng- |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
