Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=> AN
"Kära Ripa, det har Ripa bara drömt.
Ripa, som +lltid talar sanning, hvarför ska
han bara i det fallet säga det,som icke är
sant?"
Vedhuggaren betraktade talaren med stora
ögon.
"Ar det inte sant?" — utropade Ripa,
i det han rodnade som en ung gosse —
"Det må så vara det, men si jag tror på
det, jag, för si, jag minns precis när det
skedde, jag spände af derinifrån trädgår-
den och så vidare öfver gården och så vi-
dare, och alla menniskor gapade på mej,
så att jag kunnat rida tvärtigenom dem;
och fram till Märsta kom jag, och derlade
jag mig att sofva."
"Och sen vakna Ripa härhemma i sin
egen säng; så berättar folket här i gården."
"Ja di pratar och di pratar, men si jag
rider jag, och det omigen endera dagen
och omigen midtför deras näsa."
Och Ripa svängde om sin Putte med en
fart, som häntydde på dåligt humör; han
tyckte inte om, att man tog från honom
hans enda illusion, hans enda lysande
fröjd här i lifvet — tron på Märstaresan.
"Nu ska lilla magistern veta" - fort-
satte Ripa efter en stund, under hvilken
han i några romklunkar sökte svälja sin
örtret — "nu ska han veta som så, att
går min profridt regalt och bra, så gör
jag två hästar, och då rider vi på hvarsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
