Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1202 —
gången afsynade ett armband af smaragder,
ringlande i skepnaden af en orm kring hen-
nes hvita handlofve, och som utgjort glans-
punkten i de många julklappar hon erhållit.
"Tiotusen nio hundrade fyratio och två |
riksdaler" — iäknade grosshandlaren —
"och fyratiofyra skillingar banko. Vet du,
min hlla Jacquette, att våra julaftnar bli
dyrare med hvartenda år. I fjol gick slat-
summan till åttatusen banko.
"Men det är ju ditt eget fel, min vän" —
smålog fru Wachihtel. — "hvarför ger du
också dina älskade så dyrbara presenter?
det här charmanta armbandet, hvad var det
det kostade, sa du?”
"Möllenborg ville nödvändigt ha” två tu-
sen jemt, men jag prutade till nittonhun-
drafemtio. Men det lär vara <tt ramprisg.
Engelska ministerns fru har rådt om sma-
ragderna, fast hon bytt bort dem hos Möl-
lenborg, som gjort sjelfva armbandet. Det
är verkligen en lycka att komma öfver ett :
sådant arbete till det priset. Jag hoppas:
du begagnar det på nyårsbalen."
"Natursigtvis, min engel."
”Ser du, ”en affärsmans fru är på sätt och
vis hans skylt. Man kan döma till hans
bokslut för året af hennes nya smycken på
nyårsbalen. Du tar väl juvelsbroschen se’n
ifjol, nu när du tillökat den med tre stora .
briljantkläppar?"
"Naturligtvis, min engel.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
