Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ripa hade tagit ut "magisterns" rock för
att i förstugan borsta den.
»Som om det aldrig varits — genljudade det
i fru Auroras öron, medan en annan röst
hviskade till henne: "Hvad har blifvit af det
kära barnet?"
Men medan hon med friskt vatten öfver-
sköljde det numera bleka ansigtet och tvät-
tade det rent från smuts och gyttja, och
edan hon kammade de vackra lockarne,
Bom tycktes ha släpat i någon dypöl, föllo
trida tårar ned på den sofvantdes kind.
Birger öppnade ånyo sina ögon.
"Mamma!" — hviskade han och hansle-
pnde var mindre fånigt, mera mildt och
”Mitt barn, mitt barn! I Jesu hamn, hvad
ar du gjort?" — utropade modren och kysste
ans numera rena panna konvulsiviskt.
I Men Birger sof på nytt, dock utan det
åa ljudet af snarkningar; han sof tungt
Aceh djupt, men med ett lycksaligt leende
då läpparna. Kanske kände han i sömnen,
tt hans skyddsengel vakade öfver honom.
I Och hon vakade och hon bad, men kAvad hon
fad kan blott en moder fatta, sådan som
itgers.
"Nu är rocken fin och rar!" hviskade
ipa — "Kära hjertandes Hennes nåd, låt
u gossen sofva i ro och låt mig ta? hand
m honom på en timma eller par, så sva-
br jag för att han ska’ bli karl hela dagen.
AFFÄLLINGARNE, af JOH. JOLIN. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
