Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 4110 —
ögonblick sätta en dam för Juhnkans öf
versvämmande talförmåga, men knappast
hade det sista ekot af åskknallen dött bört
förrän gumman med en frågande sidoblick
åt kommerserådet, som vid fönstret betrak:
tade himlahvalfvet, ånyo uppslog sin språk-
låda.
<Är väl någon slägting till lilla fru Si
gurdsson, gamla herrn derborta?"
Kommerserådet, tydligen generad af ut:
trycket ”gamla herrn” liksom af hela de
prosaiska sällskapet, som så störande kon
trasterade mot hans egen poetiska stäm:
ning, vände sig om och gaf madam Juhnk
en temligen omild blick.
"Ja, sir herrn" — fortsatte gumman, utar
att låta förskräcka sig — "jag är lilla fr
Sigurdssons husvärdinna på Norra Tull
portsgatan, och billig hyra har hon, de
vore obilligt annars, när hon är så fattit
och haft tre barn att dra fram med linne
söm och knäckkarameller. Men si byray
betalar hon punktligt, fast hennes salig may
var en stor rabulist och såg mycket elän
dig ut för resten, — ja, ja, på helsans väg
nar förstås.”
”Borde inte madam Juhnke få något torr
på sina fötter?" — sporde fru Aurora, syn
barligen besvärad af husvärdinpnans talträngd
het och det grannlaga ämne, hennes tung:
så ogrannlaga berörde. — ”När man är vå
om fötterna, stiger blodet lätt åt hufvudet.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
