Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Alb’
det —- "Kan det svaret vara tillräckligt och
afskräckande från allt obehörigt frågande,
så vore det mig särdeles behagligt.”
"Kors, hvad goa fru Sigurdsson då har
blifvit rik och förmögen Ven hast. det måtte
jag bekänna. "Frågan är fri" — heter det
annars’ på vårt ordspråk."
Och husvärdinnan vände sig med en knyck
på nacken till Symamsellen, med hvilken
hon halfhögt samspråkade om deras lyck-
ligt öfverståndna-lifsfara och om den oför-
låtlige skomakaren, som icke hellre visste |
att förblifva vid sin läst; än att i otid göra
sig till sjökapten.
Men ”jungfrurn från de bättre husen"
kunde inte låta bli att för sin granne, sko-
makarfrun, göra en liten anmärkning på de
beundrande blickar, hvilka kommerserådet —
såsom han trodde förstulet — egnade åt
den intagande värdinnan.
”Fru Sigurdsson går inte lång tid enka,
det sir jag på tillställningen" — hviskade
jungfrun.
”Jag tycker att hon gjort det alldeles för
länge; -— "Svarade skomakarfrun — > ”när
man har ett sånt utseende, som hon.”
”Gentilt bär "hon "sig åt som en excel-
lena — det vet jag, som sett bättre folk in
på lifvet” — fortsatte jungfrun.
”Lite stolt och förnäm, förstås, adelsblod
ä ”adelsblod förstås” — hyiskade skoma
karens högväxta maka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
