Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 449 —
Kommerserådet ’mulnade ett ögonblick,
ty det låg en viss tom af ironi i Birgers
kallelse på Erik. Men då Birger icke yt-
trade någonting vidare, öfvergick ett af
statsråderna, utan att låta genera sig, till
några pikanta historier från förra riksdagen
om åtskilliga ledamöter af oppositionen
och särskildt om det originella sättet hos
en riksdagsman af bondeståndet att vid en
stor middag äta ostron. Han skrapade nem-
ligen bort det ätbara och började knapra
på sjelfva skalet, tills han af sina grannars
munterhet och sätt .att gå till väga fann
både en lexa och en vägledning.
"Nej, fy då! Tack för sån föda! Det mjuka
var för otäckt och det hårda var för hårdt!” —
svarade den enkle mannen åt sina be-
skrattare.
<Jag tycker hvad den der riksdagsmannen
i sin ordning skulle skratta åt oss om vi
ställde oss vid plogen eller togo lien i, hand"–
menade Birger.
"Riktigt anmärkt, min unge vän” — sva-
rade excellensen — "men att skratta och
beskratta äro två skiljda saker. ’ Vi kunna
skratta åt den ärlige odalmannens tafatt-
het, utan att derför beskratta sjelfva mans
nen.”
”Ven alla de anekdoter, som berättats
och hvilkas syfte egentligen varit att teckna
i åtlöjets karrikatyrdrag, ha uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
