Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 208 —
gamle vedsågaren är iate frusen af sej, han
och Putte Snabbfot ska nog tälta tillsam
mans på vinden och må som perla i gull.”
Men medan Gerda och Signe gjorde be-
kantskap med den vackra dalgången, med
Gullvifvan och Prinsessan, satte fru Aurora
sig med sin linnesöm bredvid Birger på en
bänk i skydd mot hafsvinden och talade om
hvilken välsignad skatt de hade i sin vän
och välgörare, Ripa.
"Ja, då jag stod rådlös, förtryckt af de
bekymmer jag hopat öfver de mina, då fun-
derade han, den ärans mannen, redan på nya
utvägar och handlade i mitt ställe. Vi
kunna ju knappast tänka oss en skönare
ersättning för det lilla paradis vi för min
skull förlorat. Hvad ser jag, moder min,
är du redan i gång med ditt arbete? Ack,
ja, det är sannt, du har nu ocksä mig att
försörja." j
| Ett tungt moln af svårmod öfverfor den
ftalandes ansigte.
"Jag gjorde orätt, som inte afskickade
mitt bref till Erik; jag borde åtminstone
ha tackat honom för all vänskap och god-
het, jag åtnjutit af honom och hans far,
men min sårade stolthet öfverröstade allt
annat, som talade i mitt hjerta.”
"I mitt bref till kommerserådet tackade
jag å dina vägnar, min Birger.”
"Jag ska” resa in till Stockholm i mor-
gon och skaffa mig öfver-ättarearbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
