Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 567 —
om du ville komma till mig, som till Da-
naö, i skepnad af ett guldregn, skulle jag
bli hedning till din ära itjugufyra timmar."
Claes kunde omöjligen få Köpenhamns-
resan ur sina tankar.
"Pappa, min pappa!” –- utbrast han om
igen –- ”Du har straffat som en riktig ty-
rann. Lilla Claes går och gråter hjertblod
invärtes. ”Tjocke herre!” –- ropade han
halfhögt åt en korpulent patron, som pas-
serade förbi –- ”Låna mig hundra rår på
min hvita mössa, så ska jag skrifva ett äre-
minne öfver patron på köpet.”
Men patronen gick med döfva öron förbi
den skämtande tiggaren:
”Jag talade för sakta, jag är för blyg-
sam”! –- suckade Claes:
”Jaså, du skrifver äreminnen för hundra
rdr?” –- gentog Birger muntert. Kanske
skrifver du en diktcykel: ”doftande rökverk"
ofvanpå dina ”glödande kol”, om du får bra
betaldt?”
”Det gör jag, ja, det gör jag i denna stund,
gode herr Sigurdsson, och bara af kärlek
till Danmark, –- men jag skulle ångra mig
nästa timma, stränge hr chef.”
”Ja, du är klippt och skuren till efäl-
ling!” –- replikerade Birger.
De båda stjernbröderna fortsatte under
dylikt glam vägen till Norra Tullportsgatan,
dit Claes åtföljde Birger. ”Jag är min egen
herre,” påstod den unge skämtaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
