Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 670 —
ett anskri så vildt, att man nästan kunde
tro hans förstånd vara rubbadt. Kanske
fordne löjtnant v. Gallen?"
Birger nödgades göra den mest detalje
rade beskrifning på generalens utseende
Gubben Werner stirrade bara och nickade
en bön om fortsättning. När Birger had
slutat, sjönk den gamle förkrossad ner pi
stolen, från hvilken han under åhörandet:
ifver hade uppstigit.
"Det är han, det är han! Nej, nej, Guc
är inte rättvis, illst:
mycken olycka! - Den gamle skåde:
spelaren föll ihop, som om han plötsliger
blifvit förlamad Hans slöa blickar rikta:
des mot golfvet.
"Men hvad ligger då för gränslös olycke
i att generalen är Isauras far?" — sporde
Birger efter några ögonblicks tystnad.
"Hennes far? vrålade den gamle, som om
han plötsligen blifvit ett vilddjur.
"Ja, en far, som, kanske af ödet tvingac
att fördölja sin dotters börd, vill bättre
fylla sin pligt mot den arma än ni hennes
fosterfar!”"
Birger beledsagade hvartenda ord meq
forskande ögon och skarp betoning.
"Fosterfar och far!” — mumlade gubben
Werner, medan hans vilda blickar irrade
fram och åter, liksom vore de mera inå
än utåt vända. — "Fosterfar och far!"
upprepade han ännu en gång, i det ett oföri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
