Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 743 —
ögon, som tvungo honom att sjunga en ny
vers om "kämpen Hake".
Men förgäfves sökte han lära "de trollen
dansa". Han kände sig så mnderlig till
mods, han visste inte hvart han skulle vända
sina ögon, ty att låta dem möta hennes
och inte ha några toner eller en fras,af
ord, som afledare för de farliga ljungeldarne,
det kände han vara omöjligt. Och så sutto
Idé i den lilla ekan så nära och alldeles
midtemot hvarandra; deras fötter kommo
Istundom i beröring, och en eller annan
gång, då Birger tog för långa årtag, snud-
dade hans händer vid den unga tärnans
Iknän.
Inte underligt alltså om Birger väl ofta
stirrade på årbladen och yttrade några tri-
Åviala ord om ekors och årors konstruktion.
dIsaura i sin ordning uttryckte så ofta sin
förtjusning öfver de höga, pittoreska klipp-
Istränderna, att hon förde detta språk ännu
dIsedan de kommit långt in i ån och i: Vas-
sen, der man inte kunde skönja en skymt
daf någonting strandvackert.
Båda undveko på detta ängsliga sätt den
farliga tystnaden. Det är också någonting
egendomligt med detta ögonspråk. Man
kan under den faddaste fras ogeneradt
Iblicka in i det skönaste öga och förirra
gig i dess svindelväckande djup; men:att
funder tystnad betrakta en person, med hvil-
ken man inte är på det innerligaste före=
AFFÄLLINGARNE, af JOH. JOLIN. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>