Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 890 —
icke drömde. Ådrorna svällde på hans tin-
ningar, det olycksbådande vecket föll tungt
ned mellan ögonen, som sköto blixtar, läp-
parna bleknade och skälfde.
Isaura, som i den qvalfullt ljufva stunden
alldeles förgätit Walters närhet, gaf vid hans
åsyn till ett anskri och kastede six till Bir-
gers bröst, men han sköt henne nästan med
våld och utan en blick tillbaka ned i sof-
fan, medan hans ögon nästan ville genom-
borra Walter, hvilken under sin förlägenhet
förgäfves letade efter ord.
"Du här! Du, barndomsvännen, stjerne-
brodren! och sedan affällingen, lycksökaren,
bakdantaren, lyssnaren, förrädaren, förföra-
ren!
Det var som om Birger inlagt slagen af
en klubba i hvarje epitet, med hvilket han
sökte förkrossa sin motståndare. .
Plötsligen vände sig Birger med isande
hån till Isaura.
”Och ni, mamsell Werner, ni förtjusande
skådespelerska, om hvars talang jag vågat
hysa tvifvel, visste ni att denne man fanns
gömd i er garderob?”
"Ja, ack ja!" — svarade Isaura tillintet-
gjord, i det hon bönfallande sträckte sina
hopknäppta händer mot sin älskling, —
"men hör mig, Birger! Låt mig förklara
mig!"
"Att så mycken uselbet kan finnas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
