Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 8098 —
"Mamma, kan du ha hjerta att låta Isaura:!
gråta."
Men fru Aurora svarade med en suck,
som ovilkorligen påkallade deltagande, i det
hon hördes skjuta regeln för sin dörr: "Jag:
har lofvat, och Gud har hittills hjelpt mig
att hålla mina löften. Jag skall skrifva till!
Birger och be honom af barmhertighet återge
mig mitt ord, och då — då skall jag be-
vilja ett samtal, på hvars förmåga att godt-
göra jag dock högeligen tviflar. Men tilll
dess är jag döf och stum och önskar också
att min Signe är det mot den, som icke
handlat ärligt och lika litet grannlaga mot
en, som gaf henne mera än sin glödande
kärlek, gaf henne sin barnafromma tro."
Isaura ville tala. Hon lutade sin brän-
nande panna mot den tillyckta dörren och
tillhviskade fru Aurora det smeknamn hon
lärt sig af Birger: "Kär moder min!"
Men dessa ömma ord hade en alldeles
motsatt verkan till hvad den unga skåde-
spelerskan åsyftat. De ställde Birger lik-
som lifslefvande och anklagande inför den
älskande modren, som åf svaghet gifvit sitt
ord.
"Signe!" — ropade fru Aurora med en
röst, som darrade under kampen att göra
den så isande som möjligt. "Signe! Följ
mamsell Werner till dörren och bed henne
ursäkta. oss begge, och kom sedan hit in.
Jag behöfver din bjelp!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
