Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 939 —
visionär. Lycksökaren visste nog, att den,
för hvilken artigheterna voro dagligt bröd,
lättast skulle gripas af någonting, som lik-
nade sanningens spegel, också om dess glas
var infattadti den mest guldglänsande ram.
Och Isaura betraktade med välbehag sin
bild i spegeln, hon såg sina drag alltmera
förklarade af ryktets gloria och hon drömde
om triumfer, genom hvilka hon skulle slå
med häpnad honom, som hade , kysst en
annans bref".
Men nedan Isaura satt så der drömmande,
vågade sig Walter för första gången fram
med talet om sin kärlek. Han ordade om
huru han varit betagen i henne alltsedan
han såg henne i Upsala, och huru han tro-
get och tåligt burit på sin hemliga böjelse;
han erbjöd sig att bli hennes följeslagare,
hennes rådgifvare, hennes: vän, hennes slaf
under hennes tur kring Europa och att
utan knot afvakta stunden, då hon skulle
med himmelens lycksalighet belöna hans
trogna tjenster, hans blyga och tysta kärlek.
Isaura satt som fa!len från skyarne un-
der Walters bekännelse, men hon kände
sig smickrad af en hyllning, framburen med
så mycken vördnad och under så mycken
1 ödmjukhet. För att dölja sin förvirring |och
dför att få andrum till ett svar, kastade
hon en blick ut genom fönstret, vid hvilket
hon satt. Plötsligen spratt hon till. Birger
gick förbi på gatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
