Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 974 —
"Ack, nej, det är inte kär moder din?" —
suckade Fanny.
"Ar det — är det min kära, kära syster
Fanny?" — frågade Birger.
"Ja, det är Fanny!"
"Kan en ungkarl någonsin lemna jorden
lyckligare än jeg, vyssjad in till den sista
hvilan af icke mindre än tre par kärleks-
fulla och systerliga armar. Räck mig din
hand; !åt mig smeka den!"
Och Fanny räckte med bultande hjerta
handen, på hvilken Birger tryckte en sakta,
men långvarig kyss.
"Hvarför tala med denna bestämda ton om
döden?" . — hviskade Fanny. — "Ack, den
som har att lefva för så mycket skönt och
gagneligt, borde inte få lemna sitt verk i
förtid."
"Jag har bara ’varit en liten kugg i ut-
vecklingens jättemaskin; jag är försliten,
och man ska” snart sätta en annan i mitt
ställe. Bruno har lofvat mig att uppfostra
sin lille Agnar efter våra stjernebrödraidéer
för att försona det brott, som gaf lifvet åt
hans: eget barn, och Bruno skall hädanefter ”
icke svika några löften. Olyckan och mot-
gången ha omsider lärt honom hvad de
goda dagarne kommo honom att glömma.
Nej, min Fanny! Efter ett lif, som varit så
lyckligt! som > mitt, säg mig ett slut, som
kunde vara lyckligare än det hvarmed Her-
ren snart benåder mig, innan jäg kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
