Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 988 —
»Dja, "här har jag inte varit på femton
år!" — utropade den sistnämnde, i det han
artigt hjelpte fru Gerda ur vagnen och med
sitt "Dja!" uttryckte någonting, som skulle
likna en djup reflexion.
Alla de "åkande voro försedda med bu-
ketter och kransar, ty det var årsdagen af
Birgers död, och snart var man framme
vid den utmärkt vårdade grafkuilen. På
minnesvården hängde redan två friska blom-
mande vittnen om en aldrig slocknande
kärlek. Fanny, följd af miss Thomson, hade
redan varit der tidigt på morgonen.
«Pardieu!" — utropade Erik Hallin, hvil-
ken efter sin fars död som ung diplomat
och ännu ungkarl vistats utomlands i många
år. — "Jag tror att jag blir spökrädd, ehuru
det ännu blott är den första skymningen.
Står inte Birger Sigurdsson der lifslefvande
lutad mot sin egen minnesvård?”
"Det är min son, Agnar!" -— upplyste
Bruno: — "Du har inte sett honom sedan
hans späda år, och han ville inte i dag del-
taga i vår enkla middagsfest på hotell Ryd-
berg. Men han är verkligen en sorts gen-
gångare, som erinrar om vår oförgätlige
vän. Han blef, fastän ung, magister i våras
och är en drömmare liksom Birger, men
kärnfrisk till kropp och själ."
«Ja .— Gudskelof — han är sina föräl-
drars ögonsten och glädje" — tillade fru
Gerda med strålande blickar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
