Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följande åren vistades han omväxlande i Holland och Sverige,
där han alltjämt utvidgade sina besittningar, vilka som bekant
även omfattade stora områden i Uppland. För sina anläggningar
i Norrköping intresserade han sig särskilt och bodde helst i
»det vita stenhuset», ehuru han också hade förvärvat fastighet
i huvudstaden. Många voro också de företag, i vilka han var
intresserad. Härom säger en författare: »Ett industriellt rike
byggde denne holländske köpman åt sig och förblev dess härskare,
så länge han levde. Han bröt sin egen malm, han ägde och
dirigerade skeppen, som lastade den, han byggde dockor och
hamnar, där den lossades. Ur hans egna skogar togs kolet till hyttorna
och gjuterierna, där tackjärn och stångjärn, kanoner och gevär,
mässingstråd och spik frambringades. T. o. m. arbetarstammen,
inplanterad från ett främmande land och av en främmande
trosbekännelse, hade de Geer personligen att tacka för
samvetsfrihet och medborgarskap, ej blott för arbetstillfället och
förtjänsten. »
Vårt land står också i stor tacksamhetsskuld till denne man,
som under trettioåriga krigets brydsamma tider blev ett slags
statsbankir, vilken genom sina vidsträckta förbindelser lyckades
skaffa medel att möta de betungande krigskostnaderna. Och
när Danmark 1643 hotade landet, räddade Louis de Geer
ställningen genom att på egen bekostnad låta i Holland utrusta en
flotta på 21 skepp, som befriade Göteborg från dansk blockad,
bidrog till sjösegern vid Femern och därmed till den för vårt
land så fördelaktiga freden i Brömsebro.
Till belöning för sina stora förtjänster om landet fick Louis
de Geer 1641 köpebrev på Finspång med underlydande samt
två år därefter även på Leufsta, Gimo och Österby i Uppland.
Äganderätten till mässingsbruket i Norrköping hade varit
fördelad mellan de Geer och Vilhelm de Besche. När denne
år 1647 avled, blev de Geer genom avtal med sterbhuset ensam
ägare till bruket.
De många krigsåren med ständiga leveranser av vapen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
