Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin uppmärksamhet riktad på egendomen, och den därigenom
vållade osäkerheten verkade förlamande på både drift och
underhåll.
Under de svåra finansåren 1665—69 lämnade bröderna
Momma flera gånger försträckningar i penningar till
förmyndareregeringen, och på uppmaning av de styrande övertogo de
arrendet av Gottland och Ösel såsom drottning Kristinas
underhållsländer mot en årlig arrendesumma av 40,000 riksdaler
specie att i 15 år betalas till drottningens hovförvaltning.
År 1669 upphöjdes också bröderna Momma i adligt stånd
och erhöllo därvid namnet Reenstierna. I själva namnet skulle
ligga ett erkännande av deras förtjänstfulla verksamhet uppe i
höga norden, deras arbete för de norrländska malmernas
tillgodogörande och Lapplands utveckling.
Administrationen av Gottland och Ösel samt bröderna
Mommas vittfamnande affärsverksamhet krävde ett ofantligt
förlagskapital, och så länge förhållandet mellan Sverige och
Holland var gott, stod också den vidsträcktaste kredit i det
gamla hemlandet till buds. Men på 1670-talet förändrades den
politiska konstellationen i Europa och därmed också det
vänskapliga förhållandet mellan Holland och Sverige. Det var ett hårt
slag för bröderna, då den holländska krediten stängdes; härtill
kom, att Gottland 1676 föll i danskarnas händer, varmed alla
där gjorda anläggningar och materialier förlorades. Det
uppgjorda arrendekontraktet blev nu hart när ruinerande, och
adelskapet utgjorde nog en ganska ringa tröst emot förlusterna.
Till allt annat affärstrassel kommo också de på denna tid
nästan oundvikliga, långrandiga rättstvisterna, som gjorde
livet surt. Om deras omfattning kan man göra sig en
föreställning, då det nämnes, att Jacob Momma-Reenstierna ansåg sig
behöva ha en fast anställd advokat med 600 daler silvermynt i
årlig lön. Hos Karl XI klagade Reenstierna över att
magistraten i Norrköping »tillskyndat honom ett och annat hinder,
mehn och besvär tvärtemot kongliga privilegier» och anhöll,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
