Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som i kvalitet endast obetydligt understiger Merinoullen. Även
beträffande Crossbredullen urskiljer man tre speciella typer,
fin, medium och strong.
Den tredje gruppen utgöres av de lägre kvaliteter, som bruka
sammanfattas under den gemensamma benämningen »Low Wool».
Skillnaden mellan denna ull och finaste Merino framgår av den
omständigheten, att dess prisnotering endast är cirka
fjärdedelen av den fina Merinoullens. Low wool kommer från alla
produktionsområden, och även Australien levererar en del av
dessa ullsorter. Mest är den dock att hänföra till Sydamerika,
Sydafrika, Ryssland och övriga fåruppfödande europeiska
länder. Förhållandet beträffande utbytet av de tre
huvudkvaliteterna, Merino, Crossbred och Low wool, framgår av
produktionen 1915: 1.074 milj. lbs. Merino, 1.022 milj. lbs. Crossbred
och 700 milj. lbs. Low wool, sammanlagt 2,800 milj. lbs. Man
torde sålunda kunna säga, att mellan 35 à 40 procent av
världsproduktionen representeras av vardera Merino och Crossbred
samt 20 à 30 procent av Low wool.
Sedan ullen klippts från fåren under klippningstiden, vilken
i regel infaller på sommaren, hopknytes vanligen den ull, som
varje särskilt får lämnar — då ullen från fårets olika
kroppsdelar är av olika kvalitet och sedan sorteras — och dessa
småknyten packas i balar i säckvävsemballage. Dessa balar sändas
sedan till ullauktionen eller lämnas kvar i väntan på den lokale
uppköparen. I Australien och Nya Zeeland förfar man dock
ofta på ett mera invecklat sätt. Det australiska fåret tvättas
och kammas sålunda mycket omsorgsfullt ett par månader före
klippningen, detta för att undvika, att saxarna förstöras vid
klippningen, samt för att underlätta tvättningen. Vid klippningen
sorteras omedelbart den klippta ullen, så att eventuellt sämre
ull från ett eller annat exemplar frånskiljes och »pannullen»,
»bröstullen» etc. omedelbart sorteras upp. Ullen graderas
som prima, sekunda, tertia etc. samt packas i balar, på vilka
fårklipparens namn eller initialer samt kvalitetmärket utsättas. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
