Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för kamgarnsindustrien (»the worsted industry»), medan den
kortfibriga och grova ullen är den vanliga ylleindustriens (»the
woollens industry’s») tillhörighet. Kamgarnsindustrien bygger
sålunda på de ullsorter, som ha de tekniska beteckningarna
60’s—40’s, vilka siffror beteckna det antal yards, vartill ett
skålpund kan spinnas ut. Nummer under 40’s gå till »woollens»,
medan de allra lägsta numren användas till filtar, tillsamman
med trasor och avfall till »shoddy» etc. Från ullkammaren,
»the topmaker», går ullen till spinnaren, varifrån den
emellertid ofta måste sändas för omkamning och färgning. I det fall
ullen ej är tvättad, måste den härför genomgå särskild
behandling. Som den ibland under tvättningen förlorar mycket av sin
naturliga fetthalt, måste den ibland även »smörjas». Härtill
användes den finaste olivolja, och efterfrågan för detta ändamål
är så stor, att olivoljemarknaden i allmänhet följer
fluktuationerna på ullmarknaden.
Som redan antytts har under kriget den australiska ullen varit
inköpt av den engelska regeringen med monopolrätt. Åtgärden
motiverades därmed, att särskilda åtgärder voro behövliga för
beklädnad och utrustning av ententens miljonarméer, och den
största delen av den australiska ullen har också gått till detta
ändamål. Praktiskt taget ha 80 procent av de australiska
klippningarna 1917, 1918 och 1919 köpts till England, ehuru
ännu ej dessa inköp hunnit slutskeppas. År 1919 gick sålunda
av totalproduktionen, 3.43 milj. balar, 2.72 milj. balar till
England, medan Amerika tog 348,000 balar, Italien 155,000
och Frankrike 35,000 balar. Efter vapenstilleståndet har
England i större omfattning än förut sålt australisk ull även till
de neutrala genom ullauktionerna i London, men de mängder,
som släppts ut för varje gång, ha varit så lagom avpassade,
att den höga prisnivån sedan krigsårens toppkonjunkturer,
då allmän brist rådde på ull, kunnat upprätthållas ända tills
på sista tiden. Också den engelska ylleindustrien har fått
betala dessa höga priser på råull, varför priserna på kläder även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
