Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återstoden fördelades mellan huvudsakligen Amerika, Frankrike,
Österrike-Ungern, Italien och Spanien. Den indiska juteindustrien
konsumerar nu emellertid cirka 2/3 av all den producerade juten
mot cirka hälften före kriget. Denna industri har sitt centrum i
Kalkutta. Den engelska juteindustrien är lokaliserad
huvudsakligen till Skottland, där Dundee spelar samma roll som
Manchester inom bomullsindustrien. I allmänhet gäller, att England
och Europa i övrigt tillverkar de högklassigare jutevarorna,
medan Indien levererar de billigare och sämre sorterna.
Tysklands juteindustri var före kriget Europas näst största men har
under kriget legat fullständigt nere av brist på råvara.
Juteprodukternas plats har i Tyskland till stor del intagits av
pappersvävnader, och det är troligt, att de annars utdömda
pappersvävnaderna i detta land kunna få någon framtid.
På det stora hela taget är tillgången på jute fullt tillräcklig,
och priserna på jute ha stigit förhållandevis minst av alla
textilråvaror. Detta framgår av nedanstående tabell:
År | New York cents pr lb | London p. st. pr ton |
1913 . . . | 6.6 | 29 |
1914 . . . | 7.5 | 33 |
1916 . . . | 7.5 | 32 1/2 |
1919 . . . | 9.3 | 39 |
1920 . . . | 11.0 | 60 |
År | Kvantitet i ton | Värde milj. kr. |
1914 . . . | 5088 | 3,00 |
1915 . . . | 7900 | 4.31 |
1916 . . . | 3942 | 2.40 |
1917 . . . | – – | – – |
1918 . . . | 750 | 1.12 |
1919 . . . | 3179 | – – |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>