- Project Runeberg -  Affärsmannens årsbok / 1920 /
232

(1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärrmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ena foten, så att hon icke kunde gå. Hennes följeslagare, som ej
sett sig i stånd att släpa henne med, hade lämnat den stackars
kvinnan kvar i vildmarken att omkomma. När hon anträffades,
var hon ännu vid liv och transporterades hem till blockhuset.
Hon vårdades väl och blev återställd. Strax därpå försvann hon
utan att ens säga tack. Någon tid efter denna tilldragelse hade
familjens yngste son strövat ut ensam i skogen och återkom
icke. Man befarade det värsta, att han ihjälslitits av vilda djur
eller bortsnappats av indianer, men så tändes hoppets ljus om
den förlorades räddning, då man en morgon fann ovannämnda
brev, ritat på björkbark med kol. Tolkningen erbjöd sig lätt.
En hjälpexpedition utsändes, och gossen räddades.

Vi ha något utförligare relaterat denna tilldragelse för att
visa, med huru enkla medel man i äldre dagar förstått att sända
underrättelser.

Ett av grekerna och romarna i äldre tider använt skrivmaterial
var vaxtavlan, på vilken ritades med en ben- eller
metallgriffel, kallad stylos, stilus, som i ena änden var spetsig och i
den andra trubbig. Den senare tjänade till utplåning vid
felskrivning. Vänd ofta på »stilus », var ett råd, som de gamla städse
gåvo. Än i dag talar man om god eller dålig stil i egentlig och
överflyttad bemärkelse.

En annan och ännu bättre skriftbärare var pergamentet, som
framgångsrikt upptog tävlan med och undanträngde papyrus,
sedan denna växt upphört att odlas i Egypten. Den nya
uppfinningen förskriver sig från staden Pergamon i Mindre Asien
och gjordes troligen i 8:de århundradet före Kristus. Man hade
där lärt sig att bereda får- och gethudar, så att de lämpade sig
att skriva på. Längre fram i tiden kommo också kalvskinn
till användning på samma sätt. Pergamentet höll sig enväldigt
uppe till långt fram under medeltiden och tillgripes nog ännu,
då viktiga statsdokument skola avfattas. Det har spelat en stor
roll i kulturens historia, ty man har det att tacka för att äldre
tiders litterära alster kunnat bevaras intill våra dagar. Antikens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/affarman/1920/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free