- Project Runeberg -  Affärsmannens årsbok / 1920 /
250

(1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärrmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

17:de århundradets mitt hade vägarna i England förbättrats
så, att de kunde befaras med vagnar. Förut hade ofta hänt, att
dessa stannat i den bottenlösa sörjan samt måst söndertagas
för att på klövjesadel transporteras vidare. Härtill kom, att
ingen var säker för överfall. Vägröveriet hade blivit en
institution, och den resande måste vara beväpnad till tänderna för
att kunna försvara sig. »Penningar eller livet» var det
skrämmande lystringsropet, som skållade på alla vägar. Vad en sträng
lagstiftning icke kunnat åstadkomma, gjorde diligensen: bräckte
herrar landsvägsriddare. De resande kunde hädanefter färdas i
större sällskap under beväpnade postiljoners skydd. Genom
upprättande av skjutshåll stodo städse friska hästar till ombyte,
så att resan kunde snabbt företagas i ett sträck på långa håll.
Reformen betraktades av många såsom en verklig nationalolycka.
En del hantverkare skulle bliva ruinerade: smederna
skulle icke mer få sälja svärd och pistoler åt de resande,
skräddarna icke få sy så mycket kläder och de tusende
värdshusvärdarna tvingas slå igen sina butiker. Vad som här säges om
England gäller också om andra länder. I Sverige var det dock
under de följande 150 åren icke en tanke på att kunna införa
postdiligensen. Vår Linné berättar från sin resa på Gottland
år 1741, att vägarna voro så eländiga, att han ofta fick
stiga av och gå till fots av fruktan att mista armar och
ben, samt att han åkte i största livsfara. Postdiligensen
infördes hos oss ej förrän år 1830. En resa från Göteborg till
Stockholm krävde 5 dagar och kostade 50 riksdaler. »Det
går fort att resa nu för tiden och är intet dyrt heller», säger
en samtida.

postförande tåg och ångbåtar äro hela kontor inrättade,
där expeditörer ha fullt upp att göra. För att under tågets
gång kunna samtidigt avlämna och mottaga brevpåsarna ha
många sinnrika inrättningar uppfunnits, vilka utomlands varit i
bruk. På den Flemingska apparaten hänger en påse i en ring å
postkupén och en annan på en stång å stationen. Genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/affarman/1920/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free