Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärrmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under fredstid tränas duvor att kunna tjänstgöra i händelse
av behov. I Belgien bedrives duvträningen som en sport, och mer
än tusen föreningar äro bildade för ändamålet. Tamduvan, som
därför användes, är en varietet av klippduvan och kallas
brevduva. Den s. k. tumlaren anses vara den bästa. Hon skall kunna
tillryggalägga 150 km. i timmen. I genomsnitt plägar man dock
beräkna blott 50 à 65 km. På längre avstånd — 700 km. eller
mer — kan man icke vara säker på duvans framkomst.
Metoden att befordra underrättelser med brevduvor bestod
i äldre tider däri, att man skrev å ett mycket fint papper, som
bands om fågelns hals eller fot eller under hans vinge. Under
Paris’ belägring, då ett ofantligt antal av depescher skulle
avsändas, uppfann man ett sätt att på ett slags ytterst tunna
koUodiumhinnor mikroskopiskt fotografera meddelandena. Då
man därvid kunde använda hinnornas bägge sidor och 18 dylika
blad vägde endast 1/2 gram, kunde man med en duva avsända
ända till 50,000 depescher eller motsvarande 12 till 16 stora
sidor av t. ex. Stockholms Dagblads eller Dagens Nyheters
storlek. Bladen sammanrullades därpå och instoppades i en
fjäderspole, som med en fin silkestråd fastbands i en av duvans
stjärtpennor. För att läsa depescherna betjänade man sig av ett
skioptikon, som kastade en förstorad bild av dem på en skärm.
Användandet av duvposten var mycket dyrt, ty varje ord
kostade en halv franc (36 öre). De för posttjänsten använda
duvorna fördes i ballonger utanför Paris. T. o. m.
postanvisningar befordrades med duvor. Värdet av varje duvas
postförsändelser var i genomsnitt 20,000 kr.
För snabbare befordran av brev, paket och telegram har
man i storstäderna anlagt rörposter, pneumatiska eller elektriska.
De förra, som framdrivas av komprimerad luft, ha till
uppfinnare fransmannen Ador, som 1852 anställde lyckade försök
med en liten rörledning i Paris. Sedan uppfinningen förbättrats
av engelsmannen Clark, fick London 1863 den första regelbundna
rörposten, Paris 1867 och Berlin 1875. Till bevis på rörpostens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
