Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Stadens fäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I somliga fall röjde dock hrr äldste en återhållsamhet
som tydde på kortsynthet med hänsyn till verkligt gagn.
Sålunda var det 1820 mycket bråk om ersättning i kontant till
frimurarebarnhuset derför, att detsamma ej längre skulle
uppbära de för alla trafikerande så besvärliga portpengarne.
Stora betänkligheter yppade sig ock rörande anskaffande
af medel för byggande af en stenbro öfver ån vid
Gamlestaden.
Samtidigt, eller kanske redan 1820, sökte man ock att
utan kostnader för staden, men möjligen med fördel för dess
borgare, ordna med trafik med numrerade båtar öfver till
Lindholmen nere vid Lilla Bommen, hvilken omtänksamhet
vid pass sex år derefter utvecklade sig i båtturer ända utom
elfmynningen, båtturer med bestämda taxor, så att man för
färd från Stora Bommen till varfvet Wiken betalte 16 sk. b:co
för en och 24 sk. för två personer, för färd från Stora
Bommen till Klippan deremot resp. 24 och 36 sk. samt från samma
hamn till Nya jernvågen resp. 8 och 12 sk. b:co, under det
att för en båtfärd från Klippan till Nya Elfsborg eller Arendal
i taxan fastställdes 32 sk. och en rdr, allt b:co.
Äldste och inqvarteringskommissionen yrkade af
sparsamhetsskäl under tiden oupphörligt på, att staden måtte bli af
med husarkommenderingen, hvilken dock magistraten i den
allmänna säkerhetens och ordningens intresse ansåg böra
bibehållas.
Att staden prutade och gjorde inskränkningar och på
samma gång försökte vidtaga nyttiga anordningar utan
kostnader var ju mycket berömvärdt. Att vederbörande visade
någon tillbakadragenhet år 1823, då statsrådet baron v. Platen
tillsammans med landshöfdingen och direktionen för Trollhätte
kanal- och slussverk yrkade på bättre muddring i Göteborgs
hamn och bidrag till upprensning af Göta elf, var ju rätt
naturligt, då man här i staden verkligen uppoffrat så mycket
för kanalverket och visserligen icke kände dessa uppoffringar
mindre tryckande derför, att den — genom deputerade Wijk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
