Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ett äfventyr af Marmontel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En dag han vaknade, hörde han dörren sakta
öppnas* Sänggardinerna voro hopdragna, och han sjelf
ännu ansatt af sömnsjuka. Man närmar sig sängen
med sakta steg. Ändtligen drar man gardinerna
åtskiljs, och Marmontel känner sig omfamnad, han
känner igen en älskad stämma.
"Hvad vill ni?" sade han till Mamsell L. "Vill
ni njuta fröjden öfver ert verk? Vill ni se mig dö
af smärta? Så grym trodde jag er ej vara?"
Mamsell L. fortfor att gråta och omfamna
honom: hastigt vänder hon sig till den unge mannen
bakom sig: "se, min Herre, hvad för ett hjerta jag
uppoffrar åt er!" Åsynen af hans rival var nära att
döda honom.
"Var barmhertig! lemna mig!
"Nej," sade hon, "jag har kommit för att
begära ett råd af er; ni måste meddela mig det — vill
ni inte vara en bror för mig?"-
Marmontels svar var en handtryckning.
^Välan," sade hon, "ni skall få veta allt; låt
sätta fram frukost och the" vid er säng. — Ni vet, min
vän, att jag älskar Chevalieren, att han af hela sitt
hjerta älskar mig tillbaka!" En suck af Marmontel
var hans svar. "Emedlertid sätter Chevalierens
familj sig emot vår kärlek; ty, för att säga er
sanningen, han vill gifta sig med mig." Marmontel
gjorde ett tecken till förvåning. "Ni ser, att hans
kärlek är större, än er; ty det är för honom inte mer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
